Mamma tipsade mig idag om en bok som heter Bakom stängda dörrar. När hon berättat lite vad den handlade om så gav jag tillbaka boken till henne direkt. Aldrig i hela mitt liv jag läser den här boken sa jag. Kan jag inte läsa Pojken som kallades det så klarar jag inte av att läsa den här. Eftersom mamma sa att det verkligen har hänt på riktigt det som hände i boken så var jag tvungen att kolla upp den lite på Internet. På Helenas.dagar. se hittade jag en bra men hemsk beskrivning:
"När jag blir vuxen ska jag skynda mig att skaffa en kvinna. Så fort vi gift oss ska jag börja tillverka småflickor, som jag sen kan ha till eget bruk."
Så sa Kristinas pappa redan vid 14-15 års ålder och han skulle lyckas med sina sjuka planer.
Kristinas föräldrar är skilda efter att pappan försökt mörda mamman. Kristina bor hos mamman, men livet är inte enkelt. Vid 14 års ålder flyttar hon till sin far och ingen ser något problem i att hon blir omhändertagen av mannen som skadat hennes mor så illa.
Kristina föder sin far två döttrar. Faderns kommentar vid blöjbytningen på en av bäbisarna är: “Titta vilket stort anus hon har. Snart är det dags.”
Innan pappan börjar med de faktiska sexuella övergreppen bryter han ner Kristina totalt. Han tillåter henne inte att gå ut, inte ens för att gå till skolan, han bestämmer precis allting och under ytan vilar förtäckta hot. Hon blir hjärntvättad och förstår inte bättre. När hon föder hans barn blir de det viktigaste i livet och hon är övertygad om att hon kommer att förlora barnen om det rätta faderskapet blir känt. Därför samarbetar hon inte med socialtjänstens utredare och övergreppen kan fortsätta.
Fy. Fan. Skulle nog aldrig klara av att läsa en sån här bok. Riktigt jävla hemskt. Usch. Får typ en klump i magen jag bara tänker på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar